Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gÄnger mer stöd Àn andra kommuner. Uppsatsen baseras pÄ den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att personer med funktionshinder fÄr det stöd som de har rÀtt till.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka dels vilket rÀttsomrÄde som skall anvÀndas vid hyresberÀkning av gemensamhetsytor vid sÀrskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att anvÀnda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresÀttning av gemensamhetsytor. Jag har avgrÀnsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressÀttning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjÀnstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till sÀrskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och sjÀlvbestÀmmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda pÄ vilket nÀtverk den enskilde individen har behov av för att hÀvda sina laggivna rÀttigheter och se om lagens mÄl om sjÀlvbestÀmmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut pÄ insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hÀvdar den enskildes sjÀlvbestÀmmande. Uppsatsen utgÄr frÄn ett Aktör-NÀtverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare sjÀlvbestÀmmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utstrÀckning ger sina brukare sjÀlvbestÀmmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren sjÀlvbestÀmmande. Enligt 1994 Ärs handikappsreforms huvudmÄl skall brukaren ha sjÀlvbestÀmmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhÀllet pÄ lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnÄs med hjÀlp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta Àr möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt dÄ LSS, vilken Àr en rÀttighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.

MÀnniskor hamnar ibland i en situation som innebÀr att de behöver stöd och hjÀlp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjÀlp, stöd och service den enskilde har möjlighet att fÄ. De centrala lagstiftningarna i detta fall Àr SocialtjÀnstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig pÄ frÄgestÀllningen om den information som tillhandahÄlls frÄn den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gÀller i detta fall LSS (1993:387) dÀrför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet, gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..

The aim of this study was to describe and understand parents? perspectives in aid assessment for children according to The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). The study took place in the county of Kronoberg, Sweden, and was based on a total of nine qualitative interviews. Four interviews were made with parents? of children who has interventions according to LSS (1993:387) and five interviews were made with LSS case workers. In our study we saw that parents? perspectives often is the largest amount of information that case workers take into account when assessing aid and as a case worker you listen to the parents perspectives to capture the child?s and the family?s needs. It also came clear that the parents? perspective is not only about the child?s needs, but also includes the parent?s own needs and their family?s needs. The parents in the study felt that they made the decision about the choice of aid and considered themselves as the one who decides the family?s requirements. It turned out that treatment and understanding from the case workers was important for gaining access to the best help and making parents feel listened to. Parental responsibility was of great importance for the assessment, and it often led to disagreement between parents and case workers. During the study, we saw that power existed in the relationship between case workers and parents, but that it could be moved and changed during the time of aid assessment..

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Vi har studerat en laglig rÀttighet som vissa personer med funktionshinder kan ha en rÀtt till i Sverige. Dessa rÀttigheter finns i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi har studerat de förslag till Àndringar som kan komma att ske i insatsen personlig assistans. Vi har Àven studerat den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd som Àr tÀnkt att ersÀtta en del av insatsen personlig assistans. Vi frÄgar oss om dessa insatser, efter en eventuell lagÀndring, kan anses vara rÀttigheter samt ingÄ i en rÀttighetslag.